Solenergi - introduktion

Intresset för de förnybara energislagen har ökat kraftigt sedan i början av 90-talet och förnybar energi är nu den marknad som har snabbast tillväxt. Med ökande miljöproblem och stigande energipriser blir solenergi allt viktigare för såväl småhusägare som för kommunala och privata fastighetsförvaltare och energibolag. Solenergi vinner i längden och är ett självklart val inom en rad olika användningsområden. Solinstrålningen kan användas för att generera både värme och elektricitet. Det sker med minimal miljöpåverkan och inom vissa områden till en överlägsen ekonomi. Då en solenergianläggning inte har någon driftskostnad att ta hänsyn till bestäms energipriset av kapitalkostnaden. En låg ränta och en lång amorteringstid, eller pengar ur madrassen, ger ofta bra lönsamhet! Till skillnad från andra energislag har solenergin endast en fast kostnad under avskrivningstiden (oberoende av energiprisändringar) och är helt GRATIS när anläggningen är betald.

Solfångare för värme och varmvatten är intressanta där värmebehoven överensstämmer med tillgänglig solinstrålning. Alla byggnader och anläggningar med varmvattenbehov under sommaren är utmärkta tillämpningsområden. Solvärme är speciellt intressant i de fall den kombineras med biobränslen. Då erhålls nära 100% förnybar värmeförsörjning och solvärmen kan stå för värmeförsörjningen på sommaren när biobränsleanläggningen har lägre verkningsgrad.

Solceller genererar elektricitet och är främst intressanta i de fall ledningsbunden elektricitet saknas eller är dyr att applicera. Användare med låga effektbehov utan elförsörjning är intressanta nischmarknader, t.ex. inom fritidssektorn (båtar, husvagnar, mm.) eller för fyrar och över­vakning av elnät, mm. På flera ställen är det nu också intressant att använda sol­celler i anslutning till byggnader som är anslutna till elnätet.

Förutsättningar! Solinstrålningen har momentant upp till 1000 W effekt per kvm och innehåller drygt 1 000 kWh energi per kvm och år i Sverige. Solfångare genererar momentant upp till 700 W värme­effekt per kvm och från 200 till 700 kWh värme per kvm och år och beroende på typ av system. Solceller genererar momen­tant upp till 150 W eleffekt per kvm och från 50 till 150 kWh elenergi per kvm och år beroende på typ av system.

 

Principskiss


 

1. Solfångaren fungerar året om när det är ljust ute. På sommaren ger den energi även när det är mulet eftersom det är själva dagsljuset som ger energin. Solljuset passerar genom glaset (som är ett skyddande skikt och förhindrar värmeavgivning) och träffar absorbatormattan, som omvandlar solljuset till värme. Absorbatormattan i solfångaren består av kopparplåt med ultraljudsvetsat, heldraget kopparrör. I kopparröret cirkulerar en värmebärare, oftast vatten och glykol.

2. En cirkulationspump ser till att värmebäraren cirkulerar mellan solfångaren och värmelagret, i det här fallet en ackumulatortank.

3. Ackumulatortanken ska ses som ett värmelager där mera värme kan lagras längre än t ex i en vanlig panna eller varmvattenberedare. Värmen från solfångaren avges via en värmeväxlare (som kan köpas som tillbehör till befintlig acktank).

4. Tappvarmvattnet värms upp i två värmeväxlare eller en utvändig plattvärmeväxlare.

5. Ditt redan befintliga värmesystem som t ex el-, olje- eller vedeldad panna kan kopplas till ackumulatortanken och samverkar på så sätt med solvärmen och ger tillskottsvärme när solljuset inte räcker till. Med elpatroner fungerar ackumulatortanken som en elpanna.

6. Från ackumulatortanken hämtar dina radiatorer den mängd varmvatten som behövs för att värma upp huset. När inte solen räcker till under senhösten och vintern så hjälper ditt ordinarie värmesystem till med resten av energin.

Läs mer om solenergi: